Såhärpass tidigt på månaden! Hör klirret i kassan?
Nä… visstja…
Metrobloggen – jag är gärna kvar – men ta då bort reklamen! Det var ju den som betalade vår lön (som jag aldrig fick) men när ni har tagit bort vår lön – ta då också bort reklamen. Rätt ska vara rätt!
Så fina vänner jag har på bloggen!
Men vissa behöver lite hjälp för att få bättre statistik.
Kolla Egoinas riktiga mamma (???)
Lite som att hon rider på dotternds framgångar…
(Som om hon behövde en push?) (Hennes dotter hjälper nog till) (Hur många parenterser får man ha i rad´innan det blir straffbart?) (God natt!)
Skedde under protest från Ama de casas sida. Det blåste.
Vi var i alla fall tvungna ut och handla lite, så vi skulle bara gå till affären. Ama de casa iddes inte ens ta på sig stegmätaren.
Utanför porten utspelade sig följande samtal:
Anders: Vi går vägen via strandpromenaden.
Ama de casa: VA!
Anders: Känner du dig lurad nu? Hahaha! Vilket pokerfejs du har!
Ama de casa: Okey. Det kan vara skönt att röra lite på sig ändå…
Anders: Vi går bortåt först så vi kan gå efter ”hela” Cura.
Ama de casa: NEJ!
Anders: Okey…
Vilken tur att vi gick via stranden – annars hade jag ju inte fått se detta idag:
Favorittåget! Lokföraren vinkade glatt. Ni ser väl på palmerna att det blåser?
Några tappra var på stranden ändå. Ni ser väl kastvindarna på havet?
Dom har harvat stranden igen – och folk kliver genast runt och sabbar… Kastvindar – igen!
Hit, men inte längre!!! Tittut, Anders! Ser ni honom?
Ama de casa föreslog att vi skulle ta genvägen förbi kyrkan. Ingen stegmätare = gena så mycket du bara kan!
Anders: Ok.
Sen börjar han gå bortåt!
Ama de casa: Men vart SKA du?
Anders: Gå via kyrkan?
Ama de casa: Men inte den kyrkan!
Den här kyrkan. Den ligger ett par kvarter nedanför…
… affär’n.
Men det var en hiskelig omväg hit i den ”svåra stormen”. Hade det här varit hos Kina hade skolorna varit stängda och samtliga barn belagda med utegångsförbud!
Denna gång finns det en rolig utmaning hos Stevie – vad finns rakt utanför ditt köksfönster?
Må finaste utsikten vinna!
Här har vi Ama de casas utsikt:
Imponerande, eller vad säger ni?
Det här ser Ama de casa när hon står och diskar. Några veckor per år är grannarna mitt över hemma, då blir det oliiiidligt spännande! Det där är nämligen inget mindre än – trumvirvlar – deras hall. Från sidan sett. Ibland går det någon förbi i fönstret alltså. Kan det bli mer spännande?
Nej. Ama de casa har inga utsikter att vinna med den utsikten.
Förra veckan satt vi ute på terrassen och såg det här:
Ja, det där röret till…. vänster i bild.
När det är lite vind så vrider mojängen på toppen på sig varvid det uppstår ett liiitet gnisslande ljud.
Detta har emellanåt irriterat Anders, Ama de casa har inte varit särskilt störd eftersom jag hör lite illa. Eller som Anders brukar säga – du är begåvad med en selektiv hörsel, hör det du vill höra…
Nåja, när vi satt där kom Anders plötsligt på en lysande idé. Eftersom vi känner ett par som bor i det huset så kan ju dom släppa ut oss på taket. Röret är inte högre än att Anders skulle nå upp och smörja det!
Dagen efter såg det ut såhär:
Hmmm. Röret har fått sällskap av ett annat rör…
Lite senare på dan:
Jaha. Det var ett förlängningsrör…
HA! Försök nå dit upp om du kan!
Ama de casa är nog så glad för detta – ville absolut inte att Anders skulle klättra där…
Ok, det var den lite ”roliga” berättelsen… Ama de casa förstår att jag hade haussat upp det lite väl mycket. Sorry!
Fick just ett mail från metrobloggen… Ett generellt sådant.
INGEN ska få betalt för sina godkända sidvisningar.
Men? Det var ju inte så jag menade… Inte alls.
Här får metrobloggen en blomma från Ama de casa.
Hoppas den sticker där den ska.
Ama de casa känner sig orättvist behandlad av metrobloggen, det har ni säkert förstått vid det här laget.
Därför kommer här en protestbild!
Fast just här protesterar fotografen – Anders.
Ama de casa förstår bara inte varför…
Gomorron på er – snart i alla fall.
