Huella, stillbilder

Det finns ju en mycket, uppskattad äventyrsfilm lite längre ner i bloggen. Starring: Ama de casa. Vill ni se reprisen så finns inlägget HÄR.

Här kommer lite extramaterial från inspelningstiden i stillbildsformat.

Vi gav oss iväg efter dom smala bergsvägarna. Tältet hade vi lyckligtvis kommit ihåg att knyta loss från bilen.

Här börjar den, Dinosaurie-leden.

Anders. Fotograf/regissör/klippare till äventyrsfilmen.

Ama de casa. Skådespelerska som har kommit lit’ på sne’ som det verkar.

Jäpp. Definitivt på sne’.

Ett litet ekollon som inte har med saken att göra. Inte ett dugg, faktiskt.

Anders på bron i som är med i filmen. Bron??? Hjälp, ska detta aldrig ta slut? Ama de casa hade ju lovat att inte visa fler broar (på ett tag i alla fall). Men den här bron hade faktiskt med saken att göra.

För under den fanns…

Dinosauriespåret!

Jaha. Det var det.

Vi åkte hem igen.

Till campingen i den lilla byn El Berro.

THE END.

Broar i urval

Bland kommentarerna finns det undringar om Ama de casa möjligen är lite fixerad vid broar?

Svar: JA.

Tänkte göra ett litet potpurri av blandade broar i detta inlägg, sen ska jag gå vidare och återgå till det normala – vad nu det är?

Så om ni har ledsnat på Ama de casa och hennes broar så kan ni blunda nu.

Sandöbron -69. Här är bara Anders och hans lillasyster Tina med. Men Ama de casa gillar gamla bilder.

Kanlbåt på Oxford canal 1986. En liten skruttbro som man var tvungen att fälla upp för att komma under. Ama de casa fotar, sen när jag skulle hoppa på båten igen var det taggtråd emellan. Fick jubel från båten bakom när jag lyckades träffa av båten med ett ”smidigt skutt”.

London bridge 1988. Det kan man ju tro ska vara i London? Men en galen amerikan köpte bron, fraktade över den till USA och satte upp den sten för sten över ett vattendrag i Arizona. Galet! Det sägs att han var lite besviken för han trodde han hade köpt Tower bridge…

Golden gate, San Fransisco 1988. Den här håller dom på och målar mest hela tiden, när dom är klara är det liksom dags att börja om igen i andra änden. Som att ha hus ungefär… Dom som målade tittade konstigt på Ama de casa när jag frågade om dom aldrig hade funderat på att byta färg på bron.

Mackinac bridge, Mischigan 1992. Bron går över på ett ställe uppe vid de stora sjöarna.

Bron i Isfahan, Iran 1995. En beslöjad Ama de casa spatserade på bron.

Bron i Prag 2002. Det var just efter de stora översvämningarna så vattenståndet var väldigt högt.

En ”Båtbro” (viadukt?) på en av Frankrikes kanaler 2006. På bron har vi full kontroll på vår ”Jamaica”.

Bron i Patras, Grekland 2009.

Sådärja! Nu kan ni titta igen! Ama de casa lovar att det är slut på broar nu. I alla fall för ett tag.