Vi kollar stränderna igen

Norra hörnan på Playa de los Locos. Så här brukar det inte se ut. Livräddarna har liksom fått en egen liten ö.

Det är lite hoppfulla solbadare ute i alla fall.

Den södra delen av Locos. Här brukar det vara en liten strand. Fast inte fullt så här liten.

Men som kompensation till den försvunna standen har dom satt dit ett litet vattenfall. Ama de casa har aldrig ens sett att det finns en vattenavrinning här.

Pölen är kvar.

Cura har fått en liten ny flod som normalt inte brukar vara där.

Och vart har all sand vid muren tagit vägen?

Stora skador. Tack och lov bara materiella – såvitt jag vet i alla fall.

Vad gör man då för att muntra upp sig i detta läge?

Ja, en öl sitter ju aldrig fel.

Men imorgon. Imorgon är det sol!

Inte så roligt…

Vi tog en promenad bort mot Playa de los Locos och gatorna ovanför.

Brandkåren är på plats och hjälper till.

Dom pumpar ut vatten. Regnvatten.

Här ur ett garage. Ser ni vattenytan? Tämligen mycket vatten…

… som forsar ut på gatan från garaget via slangarna.

Det samlas i gatukorsningarna – avloppsbrunnar i gatorna är det inte många, inte.

Här ser man hur det sprutar ut vatten från en källare också.

Alltihop rinner ner mot havet.

I det här garaget har vi sett bilar flyta omkring förut.

Som sagt – inte så roligt…

Spännande dag!

Det som var blått är ett minne blott…

Och se! Nu ska dom börja med resten av fasaden på bygget mitt över. Wow!

Själva sitter vi och väntar på att personen som kan prata engelska på ya.com (vår adsl-leverantör) som skulle ringa inom 24 timmar verkligen ringer också. Få se, nu har det gått…. 24,5 timmar…

Verkligen en spännande dag så här långt!

Ama de casa har löst problemet!

Ja. Jag vet vems fel det är. Ja, det att vädret har varit så opålitligt på sistone…

Det är molngubbens fel! Ser ni honom? Längst ner till vänst.. f’låt, höger?

Det måste vara han som… Nu hörde jag inte? Vad sa ni? Aha! Det där är visst mångubben….

Jag kollar med molnen.

Jaha. Där fick man inte mycket hjälp. Dom höjer sina händer och låtsas att dom inte alls vet vad det handlar om.

Och moln- eller mångubben. Han bara lyser på som om ingenting hade hänt.

Ama de casa får ingen hjälp här. Måste nog säga Godnatt – och fortsätta utredningen imorgon.

Hoppas ni kan sova gott – själv har jag ett mysterium på halsen…

Omväxling förnöjer…

… eller?

Vi satt ju i allsköns ro och fikade i värmen på terrassen. Sen kom det lite småstänk – skönt, ungefär som från en sån där blomspruta.

Men sen…

Jäpp. Spöregn och åska.

Det här är en repris från igår. Ja, inte själva bilden, den är från idag. Misstänkamma läsare kan kolla HÄR. Det är inte samma bilar som igår. Jag misstänker att pölen i kurvan nere vid Cura är lika fylld igen…

Här regnar det fortfarande, men solen är på väg att klämma sig fram bland molnen.

Jahaja. Nu skiner solen igen.

Säga vad man vill, men det går ju inte klaga på att vädret är enformigt i alla fall.

Kontroll av läget

Playa de los Locos har också blivit vattenskadad.

Den stora pölen lyckades dom inte få väck.

Playa del Cura är fortfarande trasig.

Arbete kvarstår för att laga till stranden. Men ser ni i fjärran? Finväder på gång!

På eftermiddagen satt vi och fikade på terrassen i solen – skönt men lite för varmt…

Stor dramatik!

I den lilla världen…

En spindel har tagit en flygmyra. Visst är det väl en spindel? Ama de casa kunde i alla fall räkna till åtta ben på det lilla krypet.

Hela dramat utspelade sig i citronträdet på terrassen. Lite elakt av spindeln. Ja, att sno maten från ödlan, alltså.