Glömde ju visa…

… vilka fina inköp Ama de casa har gjort på Rusta.

Wettexdukar. Dom har några look-alikes i Spanien, men när man har knölat ihop dom, vridit ur vattnet och sedan släpper så låter det nästan ”spjåing” (osäker på stavningen) och sen har dom återtagit sin ursprungliga form och uppsugningsförmågan är lika med noll.

Diskborstar. Jo, såna finns, men dom är grymt dyra. Frågan är bara hur mycket dom här – som i original kostar 10 kr för 3 stycken – kommer att ha kostat när man lägger på övervikten…

Men det bästa inköpet är ändå:

Ama de casa ska nog rama in den och hänga den ovanför soffan i vardagsrummet.

Ama de casa: Det är inte mitt bord!

Men det har varit…

Vid flytten skänkte vi bort så gott som alla möbler vi hade. Bland annat det här bordet. Det bästa är att vi har besöksrätt.

Här kommer husmor.

Förklädet är inköpt på Spaniens Rusta, dvs Domti. Texten betyder ungefär:

”Varför håller du inte bara käften?”

Det var spaniens kung som sa det till Hugo Javes för att han tyckte att… ja, att han skulle göra det, helt enkelt.

Diplomati på hög nivå. Fast mer lättbegripligt än mycket annat som sägs.

Se så bra köksbordet fungerar! Mycket bättre än när vi hade det, faktiskt.

Men Ama de casa tyckte nog ändå att bordet verkade känna igen oss, även om det gått några år.

Jag förstår inte…

varför det har varit så mycket klagomål på vädret i Sverige?

Det var ju en alldeles underbar kväll på Hotell Sollentuna.

God mat och dryck i trädgården.

Allt under överinseende av:

Robin.

En öl sitter ju aldrig fel.

Men vänta ett tag… Har vi förflyttat oss bakåt i tiden?

Eller kanske det är så att vi ligger lite före?

Puh! Det är fortfarande sommar!