Säng, säng, säng

För något år sen skulle vi byta säng. Den gamla sängen hade vi lovat bort till goda vänner. Vi skulle bara ta ner den till garaget först.

Pyttsan! Bara…

Resårmadrasserna gick precis in i hissen. Ja, om vi brukade milt våld, vill säga. Eller. Brukade våld.

Sen var det sängramens tur. Den gick tyvärr inte att bruka våld på. Den gav inte vika en millimeter. Det är ju bra när man ska använda den, men inte när man ska baxa in den i en hiss.

Så. Alternativet blev:

Ta den via trappen. Fem våningar till gatuplan och två våningar ner i garaget.

Så här ser ju trappen ut. För att göra en lång och svettig historia lite kortare kan jag ju berätta att sängramen inte klarade kurvorna…

Och det är långt dit ner.

Men vänta? Den här bilden öppnar ju vissa möjligheter…

Vi trädde ner sängramen. Våning för våning.

Det tog stopp på bottenplanet, vi kom inte ner till garaget. Då blev det för trångt igen, men det var ju bara att gå runt via porten och garageinfarten för bilarna.

Ama de casa är glad för två saker:

1: Att det inte tog stopp förrän vi var nere på bottenvåningen.

2: Att inga grannar uppmärksammade händelsen.

Dagens promenad och inköp

Det började med att Ama de casa utmanade stegmätaren.

Detta genom att ta hissen ner. Vagnen bredvid mig ser ut som ett typiskt Ama de casa-tillbehör. Men den är inte min, den är bara där och åker i hissen emellanåt. Den gillar väl att åka hiss.

Hit styrde vi kosan:

Domti. Spaniens svar på Rusta.

Dom har många bra saker som man inte visste att man behövde.

Som här till exempel:

Eehh… Ja, vad är det? Öronproppar för elefanter, kanske?

Men Ama de casa köpte ingenting. Ingenting! Det måste vara värmen…

Sen gick vi vidare mot piren.

Det här är vårt favoritvattenhål.

Ja. Vattenhål.

Sen slank vi förbi på Mercadona och köpte knäckebröd.

Det får alltså bli dagens inköp. Knäckebröd.

Ibland blir man lite nostalgisk

Jag tänkte på dom där glasen vi använde i midsomras. Ja, den midsommar vi firade igår, alltså.

Dom tiggde vi till oss på en bar i St Anton i Österrike i januari -99.

Precis på den här baren, faktiskt. Här måste vi redan ha lyckats med tiggeriet för det är ju inte såna glas på bilden. Men det var här vi fick dom i alla fall. Ni får tro mig på  mitt ord.

Ama de casa gick på toaletten. Helt begeistrad kommer jag tillbaks till Anders.

Ama de casa: – Du bara måste  gå och titta på toaletterna!

Anders: – Aldrig i livet! Titta på toaletterna? Vill ju inte framstå som någon fluktare heller!

Ama de casa: – Men du måste!

Det slutade med att Ama de casa fick göra en insats.

Det här var innan vi hade digitalkamera, så Anders fick vänta ett tag innan han fick se den här.

Men visst är den häftig!? Jag har velat ha en sån toalettring ända sen dess, men inte hittat någon.

Här använder vi glasen efter hemkomsten till Sverige.

Januari 1999… 10 år sen. Och dom är fortfarande hela!

Troligen beroende på att dom är lite jobbiga att diska. Lat Ama de casa.

Skördetider

Nu börjar det bli fallfrukt på terrassen.

Inte den stora då. Nej, det är en köpecitron. Det är den lille som har ramlat ner.

Fast inte den allra minsta. Den klamrar sig tappert kvar.

Måste bara kolla inuti.

Jo. Den var allt på gång att bli en riktig citron. Men : Vad sjutton citronen – glo inte sådär!

Finns det nåt användningsområde för denna då?

Jomenvisst finns det det! Tack Karin för tipset!

Dagens inköp

Vi köpte varsin grej idag, Anders och jag. Ni ska få gissa vem som köpte vad.

Här är grejerna:

En Disney-film och en…. mojäng?

Det är ganska lustigt hur spanjorerna prissätter ibland. Mojängen som Anders köpte kostade 30 euro. Då ingick det en adapter. Köpte man exakt samma mojäng utan adapter – då kostade den 20 euro mer! Här kan jag hjälpa till med huvudräkningen. Med adapter 30 euro. Utan adapter 50 euro.

Jösses.

Vänta, nu säger Anders nåt.

Jahaaa! Mojängen är ett nytt, supersnabbt (till och med extremt snabbt) minne till min kamera!

Jo, jag tackar jag… Tack!

Här ligger mojängen på den svarta lådan. Ja just – en svart låda, inte vet väl jag vad det är.

Extremt snabbt minne, och en mycket lättare hantering för Ama de casa tack vare adaptern.

Jo, jag tackar jag… Tack!

Glad midsommar!

Lite fel i tiden, jag vet. Men vi var ju på färjan mellan Livorno och Barcelona då när det var midsommar på riktigt.

Men vi tar tag i den biten nu.

Sillalunch på terrassen. Det är väl så man ska fira midsommar?

Perro Grande vill också vara med.

Dagens promenad

Ha ha! Ama de casa måste ha varit mycket förvirrad efter morgonens ”sömngång”. I förra inlägget skrev jag att vi hade gått 3982 steg.

Men titta här:

Nu, innan dagens promenad står det 3935, alltså mindre än min avläsning i morse. Kan det vara så att stegmätaren helt enkelt backar när man åker hiss? Kan tänkas…

Vi gav oss av på vår promenad. Här är dagens mål:

Min favvoaffär – Carrefour.

Här shoppade vi loss – vad, det kanske ni får veta lite senare.

Efter vi hade handlat lite så gick vi förbi den glade biltvättaren. Han är glad, alltid lika glad! Trots att han bara tar 2.20 euro för en biltvätt.

Sen kom vi till bilen.

Nejmen, vänta nu! Bilen? Det här inlägget handlar ju om Dagens promenad! Ama de casa ska nog aldrig gå på morgonpromenad mer – se hur vimsigt allt blir när man startar dagen fel…

Fast man går rättså mycket när man shoppar också…