Hur man fixar gratismat på restaurang

Dags att äta.

Anders valde den här lilla pizzan. Han ser glad och nöjd ut över sitt val.

Jag valde den här köttbiten med porcinisvamp. Jag ser också glad och nöjd ut över mitt val. Det var jättegott, även om det ser lite grått ut.

Men vänta nu. Vi tittar närmare på bilden.

Jag hade nästan ätit upp allt när jag skulle peta bort ”barret” som sticker upp ur den svampbit som är förstorad här.

Det var inget barr. Det var en mask. Gläää!!!

Det märks att jag är nybörjare som bloggare. En mer rutinerad skulle givetvis ha fotat masken ur alla möjliga vinklar. Jag satt bara och gläää-ade.

Två saker var bra med det här:

1: Jag hade ju nästan ätit upp all mat. Dumt att behöva lämna alltför mycket av det goda.

2: Vi behövde inte betala för maten. Gratis gör det ju ännu godare.

Man borde nog alltid ha med sig en liten mask och lägga på tallriken när man har ätit sig mätt på restaurang. Vad billigt det skulle bli.

En trevlig liten stad

Piombino.

Det fanns gågator med restauranger och barer.

Kartor för den intresserade.

Men det är nog egentligen en sak som gör att de får mycket besökare.

Härifrån går färjorna till Elba, det är den som ligger därute i vattnet bakom mig.

Dit skulle vi åka morgonen därpå.

Ooops! We did it again…

Vi lämnade den trygga Wi-Fi-zonen och bilade tvärs över Italien mot västkusten.

En liten mellanlandning i Siena.

Här kanske det syns bättre att vi är just i Siena. Ifall man nu råkar vara bekant med staden.

Ytterligare ett jobb på listan över de som jag inte skulle vilja ha. Busschaufför i Siena – det är trångt. Jag passar inte som busschaufför överhuvudtaget när jag tänker efter. Jag kör ju inte ens bil.

Sen reste vi vidare till Piombino, därifrån utgår färjorna till Elba.

Och se på tusan. Vi gjorde det igen. Tog in på hotell. Vi är ena lata rackarn’s campare som inte ids slå upp vårt läger för bara en natt.

Men: Inte utan min kyl…

Pittoreska byar

Vi bilade omkring bland de mysiga byarna i bergen.

Väldigt söta små ställen med fina stenhus.

Här och där fanns trevliga serveringar för den som är hungrig eller törstig. Ja, vi hade varit modiga och lämnat kylen obevakad på campingen.

Här är en nunna som tvättat sin smutsiga byk.

Men hur tänkte dom här? Kolla in nybyggena… Visst, dom som bor där har försökt att piffa till det med lite blommor, men det hjälper ju föga.

Tips till byn: Instifta ett skönhetsråd.