Enligt turistbroschyrerna ser huvudorten på Serifos ut som en klick grädde på bergstoppen.

Anders tyckte att det mer liknade en måsskit. Fast det ser kanske inte så bra ut i broschyrerna.
Något som ligger på en höjd – dit upp måste man ju såklart. Skeppare Björn visste att det finns en buss som tar en upp till byn (tack Björn! Jag brukar oftast få gå). Men som vanligt – den gick ju inte hela vägen upp, lite trappor på slutet givetvis.
Ama de casa är som bekant (?) en vän av ordning.

Här passar jag på att försöka få mina medresenärer jämnstora med hjälp av trappen. Jag är ganska nöjd med resultatet.

När man väl tagit sig upp är utsikten som vanligt hänförande.
Det kan ju vara trevligt att bo på ett ställe med ett sånt fint läge.

Här finns ett objekt för den händige. Är ni intresserade finns telefonnumret skrivet på taket. Glöm inte lägga till landskoden för Grekland.
Sen ska man ner också…

Skeppare Björn hade berättat att det kunde vara lämpligt att gå hela vägen ner. Med trapporna tog det bara ca 45 minuter (inte lika stort tack, Björn…).
Men vi är ett fiffigt gäng. Finns det en buss upp, så finns det med största sannolikhet även en buss ned.
Och titta vad vi hittade precis bredvid busshållplatsen!

Björns promenadförslag röstades ned med siffrorna 5-1.
fin blogg kolla gärna i min kram Anna
GillaGilla
Tack! Det ska jag göra 🙂
GillaGilla
Jag märkte aldrig att någon röstade för promenad ner, VEM var förrädaren tro?
GillaGilla
Han med dom näst längsta benen… Resten av vår resa fick jag minsann gå både upp och ner 😉
GillaGilla