Bland dom gröna träden (som om träden brukar vara annat än gröna?) låg vår camping. Väldigt bra läge med gångavstånd in till Sorrento.
Kanske ser det lite krokigt ut? Kan bero på sjögången, vi är på väg till Capri.
Nu är vi framme. På den här stranden sov jag och min kära kusin Nikki en natt 1979. Vi tyckte det var för dyrt med hotell. Det var dock lite synd att vi inte hade campingutrustning – stenstränder är inte särskilt bekväma.
Det finns många bekväma sätt att ta sig upp till själva staden Capri. Bland annat tåg, buss, taxi… Men, nu är Anders med. Hur tar vi oss upp? Självklart med apostlahästarna. Det var i alla fall inte trångt på uppfarten, alla andra tog tåget.
Fin utsikt var det när man hade flämtat klart.
Sen kunde man gå ner på andra sidan, till lilla hamnen. Jag nöjde mig med att titta.
En välbehövlig – och dyr – lunch blev belöningen.
Just ja. Det finns ett svenskt konsulat på Capri, i staden Anacapri. Tyvärr var det söndag och stängt. Kanske kan vi rösta till EU-valet någon annanstans…
