Taa-aaajm to say goodbaa-aj

Allting har en ände, men korven den har två. Ett gammalt djungelordspråk som vi faktiskt slår – för vår resa hade tre ändar.

Skeppare Björn, han har en till vecka kvar på sjön. Så han kommer att fortsätta att köra med en ny besättning, och fixa och trixa med sin båt. Lyllo han.

Vi, Anders och jag, hittade vår bil intakt i hamnen. Det var parkeringsförbud, men det hade inte varit någon P-Lisa eller P-Nisse där på tre år.

Inte den här gången heller. Lyllo oss.

Den övriga delen av besättningen fick transport till Atens flygplats, för vidare befordran till Sverige. Dom var såååå ledsna att skiljas från oss.

Mmmm. Eller hur?

Vi fortsätter vår resa. Nu är det dags att bygga eget boende igen. Tält.

Hänger ni med?

Badmolnet

Vi hade lagt till i en vik för att bada och äta lunch. Klarblå himmel, skönt i vattnet och god korv (kanske cous-cous varianten denna gång?).

Men. Då kom ett litet ynka moln. Detta moln lade sig ivägen för solen – det enda lilla moln som fanns på hela himmelen. I och för sig ganska skönt, det gav lite svalka.

Inte för att jag är förföljelsemanisk, men…

…kolla! Det följer efter oss. Jag tycker att den lilla molnsudden ser lite förvirrad, ensam och ledsen ut.

Det hann inte ifatt oss. Nu så här i efterhand tycker jag lite synd om det lilla molnet. Tappade bort sina polare, typ.

Vem kan segla förutan vind?

Var tog vinden vägen? Vi ser den ingenstans.

Hur roar man sig då på en segelbåt som puttrar fram per motor?

Tja, man kan ju passa på att sola framsidan.

Eller baksidan. Det är mycket enklare när det inte kommer stänkvågor hela tiden.

Eller så kan man sitta på ljugarbänken på fördäck. ”Bänken” är inte så hög (här finns plats för produktutveckling) men det går utmärkt att sitta där och dra rövarhistorier i alla fall.

Tittar man noga så ser man en krusning, vinden  är nog på väg att skärpa sig.

Under tiden kan man roa sig med att titta på de lekfulla delfinerna.

Ser ni dom?

Det gjorde inte vi heller. Nåja. Vi satt ju inte i sjön i alla fall.

Eller?

Här krusar vi ingen!

Vi är tillbaks i hamnen på Kea. Ni vet, där det var fullbokat på alla restauranger.

Denna gång var det inte alls så mycket båtar. Det utgår nog inte seglingstävlingar härifrån riktigt varje dag.

Detta innebar att det var så gott som tomt på alla restauranger. Nu ville dom nog gärna ha oss som gäster…

… men nu ville inte vi, vi kan själva! 

Tittar man noga på tallrikarna så ser man inte en korvbit någonstans. Det är grekiskt tema, vinbladsdolmar och stekt saganakiost.

Men oroa er inte. Detta var förrätten. Varmrätten, där ingick det korv. Inte underligt att sjömän förr i tiden fick skörbjugg på grund av ensidig kost. Efter en vecka med korvmeny på längden och tvären ser jag mig föranlåten att göra ett modifierat citat ur filmen Forrest Gump, Bubbas kommentar:

– And that’s about all you can do with sausage.

Det kan vara jobbigt med semester

En del gäspar stort.

Eller så kanske vicekaptenen sjunger ”Till haaaavs”? Skulle kunna vara så…

Andra passar på att blunda lite.

Nej, det här duger inte! Vad ska man göra för att få lite liv i den här församlingen?

Enkelt. Släng fram mat på bordet så vaknar alla till – lite i alla fall.

Denna gång serveras pasta med… Ja, vad kan det ha varit till pastan? Svår fråga.

Rekord i fendrar

Oj oj oj. Så här många fendrar på en och samma båt har jag inte sett sen vi åkte kanalbåt i Frankrike. Där är det i och för sig fasta fendrar runt hela båten. Det ger lite känslan av radiobilarna på Gröna Lund – meningen är nog att alla ska kunna studsa runt i kanalerna och slussarna lite hur som helst. Och det är det många som gör. Inte vi, naturligtvis.

Jag vet inte om ni kan se på bilden hur otroligt professionellt fendrarna är fastknytta? Jodå, vi blev experter på fenderknopar. Just vid detta tillfälle fick undertecknad beröm av både Skepparen och Reiseleiter för att jag kunde göra omvända fenderknopar.

Jag sträckte på mig och sög i mig av berömmet. Inom mig tänkte jag:

– Vaddå omvända? Jag gjorde ju precis som vanligt…

Varför har vi då så många gummiduttar runt båten?

Jo, det är vi som ligger innerst, med sex stycken båtar som trycker på.

Stackars Felicia… Men hon tog sig helskinnad även genom detta äventyr.