Före, under och efter…

Före:

Lägg märke till killen i bakgrunden, det är frisören… Hur ska det här gå?

Under:

Ama de casa har hittat ett bra ställe att vänta på medan den sorgsne frisören klipper till.

Efter:

Semesterfrisyren är fixad! Här behövs inte mycket schampo, low budget är grejen.

Efter, efter:

Efter efter kommer efterrätt. Mmmm. Profitörer kallar jag dessa goda mojänger. Heter nåt liknande på menyn men det är som förgjort att komma ihåg. Glass till, självklart! (Fast egentligen står det grädde på menyn. Hur var det nu, kunde jag krångla till det, eller?)

Vilse i pannkakan

Dags att utforska omgivningarna i bergen. Härligt väder för en promenad.

Vi låste tältet (vilket innebär att vi drog ned dragkedjorna) och gav oss av. Det är faktiskt typ 1000 steg från tältet och hit. Jo, det är sant. Vi är utanför campingen när bilden tas – lite ”över ån efter vatten”-känsla.

Kartläsaren. Jag är jätteduktig på att läsa kartor. Tyvärr är den här kartans upphovsman en (full?) engelsman. Skalan på kartan var varierande, så att säga. När vi hade gått ca 5 minuter hade vi avverkat halva kartan. Hela rutten skulle ta ca en timme…

Vips var vi vilse. Slut stig.

Här är det brantare än det framgår av bilden. Smidigt fick jag stopp på kroppen med hjälp av träden. Det är kanske därför dom lutar? Det var i alla fall en evig tur att det fanns många träd…

Här verkar jag glad. Undrar varför?

Jomenvisst! Där är ju en stig. Den ledde till och med hem.

Det var i alla fall en skön promenad med otroligt fin natur – även om vi inte gick precis den väg som vi tänkt.

Medborgerliga rättigheter

Så, då skulle vi ut på stan och det är fredag. Trassligt att komma fram med alla människor på marknaden, men vi är listiga.

Vi smiter ut via garaget! Eftersom det ligger preciiis utanför marknadsområdet så slipper vi stånga oss fram.

Vårt ärende idag är att fullfölja våra medborgerliga rättigheter/skyldigheter och rösta i EU-valet. Sagt och gjort, vi går ner till Svenska konsulatet.

Här är jag glad och nöjd. Valsedeln i högsta hugg och taggad inför att utföra min plikt och rättighet.

Men icke. Rösta på vårt konsulat får man bara göra 14 – 28 juni, och vi åker den 12:e. Snopet.

Visstja! Man kunde ju posta sin röst också. Då ska man bara se till att få två vittnen att skriva under på att det är vi, med personnummer, adress mm. Perfekt! Vi ska till Gerd och Folke och äta imorgon – där har vi ju bra vittnen.

Det är bara det att papperen som ska användas för detta redan har åkt i pappersförstöraren. Det skulle ju gå att rösta i Torrevieja, ju!

Nu blir det att googla på Svenska konsulat på Italiens södra västkust.

Absolut obsolit

Anders brukar klaga på att jag använder krångliga, föråldrade och egna påhittade ord.

Idag satt vi och läste försäkringsvillkoren för bolaget Maphres reseförsäkring.

Döm om min förvåning när Anders säger att försäkringen verkade obsolit. Obsolit? Det ordet hade jag aldrig hört talas om! Föråldrad, förklarade Anders. Efter stor misstänksamhet och en del googlande får jag ge honom rätt, och tacka för ett nytt ord i förrådet.

Jag skriver genast om första meningen:

Anders brukar klaga på att jag använder krångliga, obsolita och egna påhittade ord.