Saker jag inte borde pyssla med, del 2

Badminton. Jag borde aldrig ha spelat batminton. Det började faktiskt bra, 1979:

Kolla fotarbetet! Lysande! Som en parentes kan jag säga att den som är på väg att slå bollen är min kusin, Nikki. Men mitt fotarbete är stabilt.

Några år senare gick jag min första singelmatch mot Anders. Jag sprang som ett härvelkors fram och tillbaks med tungan hängande ungefär som på en överhettad hund. När 57 minuter hade gått frågade Anders om vi kanske skulle sluta. Men icke! Snål som jag är så ville jag utnyttja hela timmen som vi betalt för.

Sån snålhet straffar sig.

Kryckor i 6 veckor. Här kan jag också ta med en annan grej som jag inte borde syssla med. Stickning. Jag får aldrig nånting klart.

Ett kvartal senare: Vi fick en telefonräkning som var dubbelt så dyr som vanligt. Försökte överklaga hos Televerket (ja, det hette så på den tiden). Det gick inte få nån specifikation, och vi kände oss jättelurade. Ända tills Anders kom på att jag nog ringt till allt och alla och beklagat mig om min stackars fot…

Hmmm

Visserligen brukar Anders vara bra på att dra kablar och att dölja dom väl, men det här vet jag inte om jag ska godkänna?

En smärre härva i sovrummet…

…och den här i hallen kommer jag nog att snava över.

Nu kan vi i alla fall se tv på kontoret. Just nu visar dom Lost, dubbat på spanska. Det är precis så jag känner mig inför spanskan – lost!

Sköna söndag

Efter en liten städrunda i lägenheten (ibland är det jättebra att ha en liten lägenhet!) åkte vi för att ta en promenad på stranden mellan La Mata och Guardamar.

Den är perfekt att promenera på, dessutom kan man passa på och få lite sol på ryggen. Tänkte att det skulle vara en bra idé att gå baklänges tillbaka, men förutom att det var jobbigt så såg det synnerligen fånigt ut.

För ungefär ett år sen tog vi liknande promenader i Mexico.

Med tanke på svininfluensan som härjar nu så gjorde vi nog sakerna i rätt ordning. 

Tidiga söndagar

Nu har jag precis sett Robinson på söndagsmorgonen. Inte för att jag tycker att det är särskilt bra i år, men nu verkar det kanske ta sig en aning i alla fall.

Tvättmaskinen snurrar i köket för nu är torktumlaren lagad (solen skiner).

Anders gick på disko för en stund sen. Han tar sin morgonpromenad, och på helgerna stöter han ihop med alla glada som lämnar diskoteket några gator bort – det stänger klockan 08.00. Hjälp! Hur orkar dom?

Själv tycker jag mycket om att vara ute och promenera, men enligt mig har inte morgonstund guld i mund. Jag väntar tills hela kroppen inklusive benen har vaknat.